Offentlighetsprincipen
Enligt Tryckfrihetsförordningen har var och en rätt att få ta del av allmänna handlingar, vilket innebär att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut på begäran. Begränsningar i denna rätt finns angivna i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som reglerar tystnadsplikt och förbud att lämna ut allmänna handlingar.
Sekretess
Enligt Offentlighets- och sekretesslagen 7 kap 1 § gäller förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift utanför ett sekretessområde. Förbudet att röja uppgiften gäller vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (OSL 3 kap 1 §).
Sekretess gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd och för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid fått kännedom om uppgiften (OSL 2 kap 1 §). Skyldighet att iaktta sekretess gäller även efter det att anställningen/uppdraget eller liknande upphört.
Sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskild, annan myndighet, utländsk myndighet eller inom en myndighet i andra fall än vad som anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. Sekretess gäller mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Om en sekretessbelagd uppgift inte får lämnas ut, får uppgiften inte heller röjas inom sekretessområdet (myndigheten/självständig verksamhetsgren) om det är uppenbart att det inte är nödvändigt för verksamheten (inre sekretess).
Meddelarfrihet
Med meddelarfrihet menas de regler i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen som innebär att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i massmedier t.ex. till författare, nyhetsbyråer, radioredaktioner eller databaser under förutsättning att finns ett utgivningsbevis.
Offentliganställda tjänstemän har på grund av meddelarfriheten en generell möjlighet att lämna uppgifter till den som kan offentliggöra uppgifterna i medier. Meddelarfriheten innebär ett undantag från tystnadsplikten, men inte handlingssekretessen.
Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.
Repressalieförbudet innebär att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot den som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten.
Begränsning av meddelarfriheten
Vissa tystnadsplikter har dock tillåtits inskränka meddelarfriheten. I slutet av varje kapitel av offentlighets- och sekretesslagen anges för vilka paragrafer meddelarfrihet inte gäller och 44 kap offentlighet och sekretesslagen anges generella undantag för viss typ av uppgifter som inte heller omfattas av meddelarfrihet.
Reglerna kring meddelarfriheten är komplicerade och rådgivning med någon sakkunnig på området kan därför vara bra.
Straffansvar
Av Brottsbalken 20 kap 3 § framgår följande:
”Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.
Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.”
Vanliga sekretessregler i kommunal verksamhet
I kommunal verksamhet kan sekretess gälla till skydd för uppgift om/inom:
- Det allmännas ekonomiska intressen (OSL 19 kap)
- T.ex. affärs- och driftförhållande, upphandling, upplåning, fackliga förhandlingar, rättstvister.
- Enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgifter förekommer (OSL 21 kap) T.ex. enskilds hälsa eller sexualliv, under vissa förhållande adressuppgifter och hemtelefonnummer, enskilds verkliga och fingerade uppgifter, uppgifter som rör utlänning, i vissa fall personuppgifter
- Forskning och statistik (OSL 24 kap) T.ex. framställning av statistik
- I annan verksamhet med anknytning till näringslivet (OSL 31 kap)
T.ex. angående enskildas affärsförbindelser med myndigheter
- Annan tillsyn, granskning och övervakning (OSL 32 kap) T.ex. i samband med allmän kameraövervakning
- Totalförsvar, krisberedskap m.m. (OSL 38 kap) T.ex. i verksamhet som rör samhällsplanering, försörjningsberedskap och beredskapsförberedelser
- Personaladministrativ verksamhet (OSL 39 kap) T.ex. psykologisk undersökning, hälsotillstånd, i vissa fall adresser och telefonnummer
- Övriga myndigheter och i övriga verksamheter T.ex. val, växeltelefonister, skadereglering
Inom kommunen kan dessutom sekretess föreligga inom ett flertal andra områden såsom bl.a.
- Myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
- Hälso- och sjukvård m.m.
- Socialtjänsten m.m.
- Färdtjänst
- Utbildningsverksamhet m.m.
- Tillsyn över näringslivet m.m.
Sekretess kan dock förekomma beträffande andra uppgifter och vid tveksamhet bör rådgivning ske med någon sakkunnig på området.
Bekräftelse/försäkran
Härmed bekräftas att jag har tagit del av ovanstående information gällande bestämmelserna om sekretess i min anställning/uppdrag och jag förbinder mig att följa bestämmelserna.
